Vad kämpar Väst för i Afghanistan?

.
Det är fel och ‘kontraproduktivt’ att påduvla andra folk sina egna idéer om hur dem ska leva. Ännu värre när man vill tvinga andra folk dit med vapenmakt, det blir bara ett stort misslyckande. Angående kvinnofrågan så är detta “is the way women have been treated in many parts of the country going back centuries.” Men “The emancipation of women in Afghanistan has to come from inside, through Afghans themselves, gradually, over time.” Khaled Hosseini

“Some of these so-called [customs]* are enough to make you wonder just what it is we’re fighting for in Afghanistan—and for whom.” Michael Mechanic

*Bacha Bazi, where “hundreds of boys, some as young as eleven, street orphans or boys bought from poor families by former warlords and powerful businessmen, are dressed in woman’s clothes, taught to sing and dance for the entertainment of male audiences, and then sold to the highest bidder or traded among the men for sex.”
The Frontline producers

“This illicit activity is on the upswing across Afghanistan,” men den förbjöds av Taliban.

Läs artikeln av Michael Mechanic @ motherjones
Afghanistan’s Boy Sex Slaves

Sionistiska krafter och högern

.

Sionistiska krafter försöker i hela Europa att utöva inflytande på nationella grupperingar, så att de avväpnas ideologiskt och nöjer sig på så sätt att kämpa enbart mot Islam; i gengäld kan de erbjuda dem en vällvillig mediabevakning, vilket kan bana väg för valframgångar.
Analys av en tysk samhällsforskare

Seyyed H Nasr om René Guénon

Intervju med Seyyed Hossein Nasr av Jay Kinney

Jay Kinney: Hur ser ni för närvarande på René Guénon? Han tycks vara den främste tänkaren inom den traditionella skolan. Ändå verkar han vara en något udda figur. Han talade till exempel om Kali Yuga som ju är ett hinduistiskt begrepp samtidigt som han var en muslimsk konvertit.

Seyyed Hossein Nasr: Det stämmer inte riktigt. Guénon var en mycket tillbakadragen person som aldrig talade om sig själv. Idéer var det primära för honom, den Universella Sanningen. Det var hans kallelse i livet. Därför får vi inte blanda ihop korten här. Guénon var först katolik samtidigt som han intresserade sig för esoteriska läror, vilket gjorde att han fick söka sig utanför den katolska traditionen. Han började studera ockultismen som var på modet i Frankrike under de första decennierna av 1900-talet. Därefter kom han i kontakt med en grupp hinduer från Indien som lärde honom den doktrin som han utvecklade i boken Man and His Becoming According to the Vedanta. Ingen fransman kunde på egen hand ha skrivit en sådan bok utan han blev ett slags medium tack vare sin skarpa intelligens.

Han bodde de sista tjugo åren av sitt liv i Egypten där han praktiserade en enda tradition – islam – alltmedan han ihärdigt försvarade den Traditionella skolan. Guénon insåg att det intellektuella språk som Väst kunde ta till sig måste komma från något utanför den abrahamitiska världen. Om han hade valt att enbart tala utifrån islams tradition, så skulle skeptiska människor i Väst som gjort uppror mot judendomen och kristendomen säga: ”Det här är ju gammal skåpmat. Samma religiösa pladder. Vi är inte intresserade.” Därför betonade han alltid hinduismens betydelse på grund av den hinduistiska metafysikens särskilda förmåga att kunna formulera den Traditionella skolans lära. Men han motsatte sig bestämt synkretismen vad gällde det praktiska troslivet. Då han var katolik praktiserade han katolicismen och då han var muslim praktiserade han islam. Däremot praktiserade han aldrig hinduismen.

från: http://alazerius.wordpress.com/2009/02/01/360/